Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder från kyrkans fordna dagar: III. Utdrag ur en dagbok förd af Broder Bartholomeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
..-..-...- -
- , sos-;
W-
Utdrag ur broder Bartholomei dagbok. 217
Jag har wandrat genom många länder, sedan jag sist
stref till dig, och nästan öfwer allt har jag nu funnit med-
lemmar af «de fattigas« wälsignade brödraskap, hmilka äro
förenade icke genom eder och förpligtelser, Utan genom fri
och helig kärlek, och som, ehuru icke utmärkta genom någon
särskild drägt, dock äro för hwarandra lätt igenkänliga; barn
af samme fader och arfwingar till samma himmelska herr-
lighet. Wäl finnes äfwen ibland dem ännu synd och brist,
ty helgelssen är ännu icke fullbordad; men der är sanning
i deras gndsdyrkan, och der är redlig strid emot all synd
och denna werldens wäsende. Jag har funnit dessa bröder
ialla stånd och förhållanden, bland handelsstädernas fli-
tiga handtwerkare och köpmän, bland adelsmän och lärda,
samt bland herdarna på de aflägsna bergen, dessa Guds
fästen och tillflyktsorter för Hans förföljda folk.
sznnerhet i norra Italiens bergländer, wid den gamla
romerska wägen mellan Italien och Gallien, finnas dei
stort antal. På andra orter mötas och skiljas de åt i tyst-
het, och man träffar blott en och en i sender; men der,
bland bergen, bo hela familjer tillsammans i byar och mö-
tas sommartiden under bar himmel, då de sjunga sina lof-
sånger så högt de wilja, utan att någon störer dem. Det
finnes icke några kyrkor så storartade som deras, broder
Bartholomeus, de hafwa tempel byggda af Gud sjelf med
jättelika klippwåggarz snötäckta bergstoppar omgifwa dem
såsom hwitklädda helgon; i stället för musikens toner «dånet
af mycket watten«; deras offer äro försonade och tacksamma
hjertan. «Ett gammalt ondt slägte« kallas dessa bergens
och dalarnas christna af sina fiender; och bland dem sjelfwa
lefwer det wittnesbördet, fortplantadt från far till son, att
apostelen Paulus wid sin resa ti« Jllyrien sjelf grundlagt
deras församling, och att denna alltjemt blifwit förstärkt
af flyende christna, somförföljts först af det kejserliga och
sedan af det påfwiska Rom, —- menniskor, hwilka räknade
Christi smälek för större rikedom än de håfwor i Egypten.
Ja, det finnes en sann «apostolisk suceession«, min broder,
men den fortsättes icke genom menniskors händers pålägg-
ning, utan genom Christi Ande.
De tala med mycken kärlek och wördnad om en biskop
af Turin, Claudius, hwilken lefde för omkring 800 årsedan
och war såsom en pelare i deras kyrka. De äro ett arbet-
samt och tappert folk, härdade genom faror och mödor, ty
ehan några af deras dalar äro ganska bördiga, är det dock
förenadt med mångahanda faror och beswärligheter att-af
fälten och betesmarkerna uppe bland bergen få sitt dagliga
bröd. Under wintern hafwa de flesta bland dem många
mil att roandra öfwer floder och branta klippor, för at»t på
söndagen få höra Guds ord förkunnas och möta sina larare
Frideborg. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
