Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några yttranden af Luther, om evangelium, döpelsen och nattvarden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt lidande och sin död göra till fyllest och betala
för synden. Detta är den för oss utgifna
lösepenningen, för hvilkens skull synden och Guds
vrede äro utsläckta och borttagna, samt Fadern
blidkad och vorden vår vän.
Detta veta och tro allenast de äkta kristna, och
härutinnan skilja de sig från all annan tro och
gudstjänst på jorden. — Ty judar, turkar, falska
kristna och verkhelgon berömma sig ock däraf
att Gud är barmhärtig, och det är knappt någon,
som icke vet att tala om Guds godhet och nåd;
men det slår dem dock fel, så att de icke få någon
nåd och syndaförlåtelse. Det vållar, att de icke
veta, huru de skola komma därtill; det är: de hafva
icke den skatten, i hvilken hon ligger och hvaraf
hon härflyter....
Evangelium är såsom en frisk, ljuf och
svalkande vind i den starka sommarhettan; det är en
tröst i samvetetets ångest, icke under vintern, då
köld nog är för handen, det vill säga, under den
lugna sorglösa tiden, då människorna äro säkra
och mena sig genom egna gärningar kunna blifva
rättfärdiga och saliga inför Gud; utan i den största
hettan om sommaren, det är, hos de människor,
som rätt känna samvetets ångest och förskräckelse,
Guds vrede öfver synden och sin egen
svaghet.
Men sommarhettan förorsakas af solen. På samma
sätt måste samvetets förskräckelse förorsakas och
beredas genom lagens predikande, så att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
