Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Linderot. Af C. W. Skarstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göteborgs domkyrka 1790 och 1800 komminister
i Tölö, biskopens ena prebende, där han verkade
till sin död 1811.
Härmed ha vi omnämnt hela hans befordringsbana.
Den var, som lätt finnes, icke hvad man
kallar »lysande». Och dock saknade han icke
egenskaper, hvilka t. o. m. en och annan biskop, —
således en och annan af dem, som haft lysande
lefnadsbanor, ägt skäl att afundas honom. Hvad
hindrar, att vi anställa en jämförelse mellan biskopen
och kapellanen? Honny soit qui mal y pense.
Gudsfruktan, kunskaper, snille äro de förnämsta
egenskaper man gärna fordrar hos en biskop, äfven
om därmed icke är sagdt, att de hos hvarje sådan
man verkligen förefinnas, åtminstone icke alla.
Linderot, kapellanen, ägde dem i en, äfven hos
biskopar, ännu mer naturligtvis hos kapellaner,
sällsynt förening. Snille, för att börja med det
sannolikt sällsyntaste, förråder sig omisskänneligt
uti de skrifter i bunden och obunden stil, vi hafva efter
honom, om det också icke är så paradt med smak,
som »snille och smak» äro oskiljaktigt förenade
hos ledamöterna af svenska akademien. Denna
jämförelse, som här kunde synas förmäten och
således illa använd, göres därför, att L:s biskop,
J. Wingård, med hvilken han kom att stå i en
ganska nära beröring, var en sådan ledamot, var
en af sin tids vältalare och känd för en fin smak
i sitt sätt att föredraga alla ämnen, men själf
erkände sig stå långt tillbaka för L. i snillegåfvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
