Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Linderot. Af C. W. Skarstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och foglig stiftschefs, som Wingård d. ä. var, hade
saken ej aflupit för honom så lätt. Detta dess
snarare, som han någon gång kunde anses trotsa
»konventikelplakatet», enligt den orimliga mening,
som dock ofta tillförene gjort sig gällande till att
fälla en prästman, att äfven en sådan gjort sig
skyldig till nämnda förbrytelse, då han i enskilda
hus, i annan än husförhörsordning, höll
uppbyggelsestunder. En gång hade L. till och med hållit
en sådan stund i ett främmande stift och i en
församling, därifrån åtskilliga plägade färdas till Tölö
att höra honom. Vid hemkomsten förekallades
han af sin biskop, som brydd förklarade: »Vi torde
nu få hela N. N. stifts prästerskaps besvär och
klagomål på oss för din åtgärd»; hvarpå L.
blott svarade: »Ingen fara, herr biskop, därtill äro
prästerna i det stiftet för tröga», och biskopen lät,
lugnad, därvid bero. Nog hade prästerna lust att
»klämma till» L., som genom sina bibelförklaringar
i kristtrogna lekmäns hus hade, i fullt »kyrkliga»
ögon, gjort sig förtjänt af benämningen »okyrklig».
Men viljan och förmågan stå tyvärr icke alltid i
samklang.
Kändt är, att knappt någon kunde i den tiden
erhålla ett, vare sig regalt eller patronellt, pastorat
utan någon kontant vedergällning. Äfven L. hade
ett slikt anbud. En »patronus ecclesiæ» vid namn
B—d, sade sig obeskrifligen gärna vilja hafva
honom till herde i sitt då lediga gäll. Men när L.
infann sig på kallelsen och fick höra villkoret,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
