Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några framstående präster; med 9 portr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. Anders Knös, född i Mariestad 1721. Tidigt utvecklad hade han redan vid tio års ålder genomläst hela Nya Testamentet på grekiska samt på latin ned-skrifvit anteckningar därtill, hvilka ännu finnas i behåll. Student i Uppsala vid 16 års ålder ägnade han sig där åt filosofiens studium, blef en ifrig wolfian samt uppväckte med sin gradualafhandling 1741 mot sig en storm från teologernas sida. Men genom djupa inre erfarenheter förvandlades hans lifsåskådning från filosofisk till kristlig. Han blef nu en evangelii predikare, 1752 rektor och kyrkoherde samt 1771 domprost i Skara. Hans personliga gudsfruktan erkändes, men genom sin skriftställareverksamhet råkade han i teologiska strider med prästerskapet. Han afled 1799.
7. Gabriel Lutkeman, född i Stockholm 1723, studerade i Uppsala och Greifswald; konungens öfverhof-predikant 1753; superintendent i Visby 1758, biskop därstädes 1772. Han var en ifrig, men på samma gång försiktig medlem af hattpartiet. Då Gotland 1788 allvarsamt hotades af ett ryskt anfall, utnämndes L. till vice landshöfding, hvilken befattning han i ett hälft års tid skötte på ett utmärkt sätt. I samtida bref skildras han helt olika, än som »half pietist och half herrnhutare», än som »fullt kyrklig» och pietismens kraftige motståndare. Han afled år 1795.
8. Johan Rogberg, född 1716. Med mer än vanligt god elementarbildning från skolan blef han 1738 filos, magister i Lund, prästvigd 1748, rektor 1752, lektor i grekiska 1771, domprost 1774. »Hans gåf-vor för undervisning och disciplin vid skolverken voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
