Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelserna om en hämnande Nemesis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståcken; därföre att ej wäcka honom lägger främlingen sig till
wäggen. Wärden inkommer hemligt mitt på natten, slår yxhammaren
i skallen på den, som låg wid ståcken, ropar sonen, säger:
nu är det bestält, och kastar yxan. Främlingen springer up, får
yxan, tucktar wärden, som dödat sin egen son, och wärden där på
tages, dömes, steglas. (177)
Flera af Linnés berättelser lemna vigtiga bidrag till
kännedomen om sederna och lefnadssättet under förra
århundradet. Om ock i våra dagar en större förhärdelse
onekligen tyckes visa sig hos enskilda brottslingar, synes
deremot en våldsam överdådighet i folklynnet, i synnerhet hos
de bättre lottade samhällsklasserna, den tiden varit allmännare.
Ett dylikt antagande framgår otvunget af sådana
händelser som följande:
Voigtländer, Regementsfältschiär i Upsala, öfwersittare, full
och förtretad swär, att den första han råkade skulle han renna
wärian igenom; råkar sin wän Cedercrona (sedan riddarhusfischal),
sticker honom twärt igenom bröstet, men öfwer allas förmodan
curerar honom. Han kiörde altid som rasande Jehu på Upsala
gator; engång kiörer arm och lår af en fattig academie karl, som
sedan all sin tid tigde pengar utan för Kyronii hörn. Voigtländer
commenderas 1760 till Pomeren, en häst schenar med honom,
att han bryter af låret på 2 ställen. Låret blifwer illa reponerat,
får wärk; brytes åter af genom hans ostadighet, att han
hemkomen måste hålla [sig] wid sängen i wärk. Half restituerad går
doch på jacht, får slag, dör och den krymplige academie drängen
ser honom bäras till grafwen. (78)
Tiliander, Abiel, Pastor i Pietteryd. Studiosus i Wexiö,
då Collega hade för manér altid säga: sista; skref på taflan med
crita: sista, jag är wähl lärd, fast jag skrifwer sista så ofta.
Collega förbannade den, som skrefwit orden. Med en sputbyssa skiuter
ut ögat på Collega; ingen fick wetta, hwem detta giorde.
Äfter 40 Åhr, om natten törstig; att ej wäcka folket går till brunnen
att uptaga watn, faller i brunnen och drunknar. (93)
Carl Jaensson, bonden i Danmark kyrkioby, elak mot sin
hustru, slog henne ofta i hufwudet, att hon blef fjollig all sin
dag, söp. 1772 han reser till Stockholm, blifwer tokug och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
