- Project Runeberg -  En Fri-Murares Lefwernes Beskrifning /
69

(1754) [MARC] [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

) 69 ( "AA
Ingen ting kunde förefalla mig otroligt, sedan jag märkt
det förra. Men efter jag ej fant Fanchon ffyldig ,ti sin be-
rättelse, utan jag tänkte twärt om, det hon som jag, bedragen
af Madame B irat, hade blifwit illa hanterad, och twungen at
tiga, war jag wärkeligen hägad, at beklaga hänne, nar M
feck lust, at äter bese de Meublerne, som jag betalt twä gån-
ger mera / än de woro wärde. Huru har jag kunnat wara sa
blind? sade jag för mig sielf, och i det samma steg jag upp,
at gä in uti et litet rum , där Fanchon hade sin sang. Hon
kom emot mig med en försagd mine, och talte et och annat,
som wäl kunnat betaga mig all lust därtil. D ock, jag öpna-
de dörren emot hännes wilja, dä en Officerare, ^
at kläda sig, steg fram med et behiertadt ansigte och frägade,
vm jag wille honom nägot. N ej, stvarade jag kallsinnigt, jag
förtryter äfwen, at jag oroat E r, M in Herre ; ty efter Edra
natt-roligheter med Mademoiselle, borde I uti sanning ej sti-
ga sä bittida upp. Uti d-t tilständ I finner mig, min Herre,
swarade han leende, kan jag intet säga nej til Er mitztanka;
men, det ffulle giöra mig ondt, sade han widare med mycken
höflighet, om min Herre, har nägon ledsamhet härutaf. Ja g
försäkrar, aldeles ingen, swarade jag; och war kyssa D am e
kan sielf berätta, hwad orsak jag haft, at taga del ut» hännes
upförande. M in nyfikenhet kunde ej wara stor, efter en sa
tydelig underrättelse; jag geck bort, utan at säga et enda ord»
D et hade ej warit swärt för m ig, at läta straffa twänne
vl-ykliga, hwilka sä nedrigt missbrukat min wälmening. Men
K z wan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frimurare/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free