Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
) 22Z’( "UH-
rena luft, hälsosamma watn, och frissa Climat. Mwcn öenBour-
bon, som blef först bebodd af bara Smklingar, dem nagre ssiepp
satte där i land/ och hwilka strart fingo sm hälsa igen. Men när
- de ock lyckas, sä förswaga de Regeringens magt, i stället at
öka den samma, om de icke hafwa en liten widd, som de,
hwilka ssickaö, at bebo nagon plats för handelen ssull. Car-
thaginenserna, hade äftven som Spaniorerna uptackt America,
eller ätminstone nagon af deH stora Oar/ dit de drcfwo en
stark handel: men, när de sägo sina innewänares antal min-
stas, förböd denna Wisa Republiquen sina undersätare denna
haitdelen och Segelfarten. Jag törs saga, at i stället för at
sticka Spaniorer til Indien, borde Indianer föras til Spani-
en, at således detta Riket finge igen fina kringspridda undersä-
tare; och, om allenast hälften af deras stora Cvlonier höllos
wid magt, stulle Spanien blifwa det mägtigaste Rike uti he-
ja Europa.
Man kan likna Rikswalden wid et träd, hwars för
mycket utsträkta grenar fötära all den fördande saften, som
stammen behöfwer til sitt underhäll, och tienar allenast, at for
mycket reta de förbigåendes ögon.
Ingen ting borde mera eftertryckligt kunna öfwertyga
Regerande Herrar, om fäfängan, at giöra längwäga äröf-
M NM, an Spaniorernas och Portugisernas exempel.
Se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
