Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wetr hälrnes bedröfwelse, som hemligen tärde hännes hiärra,
skänkte hänne en angenäm och förtiusande mine, ty den
mildrade hännes ögons eld, som hon altid haft qwicka och lysande.
Jag fant hänne nu iusend gånger wakrare än mågra
är tilförene, fåst än en mindre tid är ofta mägtig, at stryka
älderdoms-skuggor öfwer naturens lifligaste penseldrag uti det
Skiönaste Fruntimmers ansigte. Hon war nu allenast sex
och tingu år gammal, och hon syntes äfwen wara långt
yngre. Jag jållrade fram några ord, at jag fant hänne wara
behaglig, och, at jag kiände en långt ömare bögelse til hännes
wackra Person, än den hon ment mig hysa för sig tilförene.
Hon små-log, och bad mig ej tala om dylika saker. Jag
kan ej begripa af hwad för öde jag wärkeligen fant mig war
kjär uti et Fruntimmer, som jag förut ansedt med föragt och
därjämte hatadt. Man skulle snart bli retad, at falla på den
tankan, at ombyteliga kiärleks-hwälfningar hafwa sina wissa
regements-tider, som andra öden, uti människiornas hiärtan.
Jag wille ännu en gång tala om kiärlek til denna wackra
Frun; men hon befalte mig tiga. Det är intet anständigt,
Min Herre, sade hon, at bruka sådant skiämt med et
bedröfwat Fruntimmer, som förlorat alt med sin Mans död, som
warit twungen, at lefwa af Er gifmildhet, men som ei
tyoker sig därföre wara skyldig, at höra et sådant prat som är
ganständigt både för den som talar och den som ånar sina
öron därtil. Om et enda ord af det min Herre talar wore
lanning, skulle I då kunna säga det med en så glad mine?
Ggg 3 Krär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
