Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-N A ) 424 (
dars tala darom. H an beklagade mycket sin olycka, at hai,
ej kunde fä den fägnaden, at hafwa vH til sina gäster; han för-
modade likwal, at jag ssulle tillära honom trösta sig med nägr-
besök hos vtz; Änteligen siöl han med en wänlig begäran, gt
jag ssulle lfrän denna stund anse honom som min bästa wän.
T il sä mycket smicker swarade,jag endast med toma compli,
menter, och wi ssildes ät.
Hertigen reste en hals tima förr än w i, och jag läddeS
hafwa nägot at uträtta pä stället dar wi w oro, pä det wi
ssulle kunna undwika, at resa tillrka med honom.
Knapt woro wi framkomma til P a ris , när denna Her-
ren lät anmäla sig hos ost. W i kunde ej gärna neka at ta-
ga honom emot. Hwad min del angeck sä ssylde jag med en
ssienfager wänlighet den harm hans afsigter förorsakade, hwil-
ka jag säkert tyckte mig se, och hwars obillighet mer än nägvirjin
tilförene klämde mitt hiärta: sä sant är det, at odygden sM-
otz aldrig mera fvrhatelig, än när den rör wärt ömma!
Redan wid sitt första bestk försäkrade Hertigen, at han
talat med H ans Majestät til min förmän, och, at jag innonr
mindre än en mänads tid ssulle blifwa utnämnd til Brigadier.
S ä när som et härchade min mun rögt hiärtats hemlighet;
men jag hant dock kufwa min förargelse»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>