Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gees“ ) 445 ( Åees
Mitt häftiga bemödande tillika med den starka röken
och wärman giorde mig aldeles wanmägtig: jag klef dock
å nyo op på stegen til det olyckliga Fruntimret: hon stod
ännu lutande qwar emot fenstret; men mållös och utan
kjänsel. Jag trodde at hon war död: jag drog hänne likwäl
ut genom fönstret fast med mycken möda: lagade så at jag
feck hänne på ryggen, och begynte at stiga utföre stegen.
Under nergången märkte jag, at hon allenast war bortdånad,
hwilket fägnade mig hiärteligen fastän jag ej wiste hwem hon
war. Eldens raseri hade nu wäxt til: flammorna slogo
häftigt ut igenom de undra fenstren, och betogo mig all
andedrägt, hwarutaf jag förlorade all min styrka. Jag hade
likwäl redan hunnit nederst på brand- stegen „ när jag föll
kraftlös ned på gatan tillika kärd mitt på ryggen liggande
Fruntimmer.
Utan sansning och kiänsel låg jag där; min Betient
måste med de kringståendes hielp bära mig uti min wagn och
föra mig hem så bortdånad jag war. Hwad som emedlertid
skiedt, wet jag ei widare än efter mitt folks berättelse. Hela
den natten war det omögeligt at få mig til mina sinnen,
så hårdt hade elden och den tiocka röken angripit min hälsa.
Man lät slå opp ådern på mig; dock utan wärkan: med
få ord: man fruktade för mitt lif. Men dagen efter blef jag
likwäl emot allas förmodan bättre. Det första jag frågade
när jag kommit mig före, war, huru det olyckliga Fruntimret
herr- som jag frälst utur den grymma wådelden afton förut?
ö Lll 3 In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
