Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bees. ) 470 (
Teesorsaken til en liten oenighet oss emellan kommit därutaf, at
han ej welat säga mig hwarest hon wore, när jag en gång
med oro frågat honom därom. Men Fru de Boisdore
hindrade mitt tal. Jag har ingen rätt til at weta Era indördes
hemligheter, sade hon, och ser äfwen gärna, om jag kan
sippa något förtroende i dylika mål.
ö Jag kunde intet begripa hwad orsak hon hade, at e
willa höra talas om La Cosse. Jag lydde likwäl m:d nöje
hännes wilje, och begynte straxt, at språka om helt andra
saker.
Min klärlek för denna Wackra Frun låg mig om
hjärtat. Jag kunde ej längre tiga med den samma. Jag
passade tilfälle, när hon giorde några bewekeliga Reflexioner öfwe
sina föt olyckor. Min Skiönaste Fru, sade jag med öma
ögon: Wärdes hwälfwa Era ädla tankar ner på ett hiärta,
som sag dierfwes lägga för Era fötter! det röres endast af
wördnad för Er, och kallnar såkert af sorg, om I ej täckes
oppwärma dess kiära längtan. Ja, Skiönaste Fru! at tala
utan krusiga ord; Lät min upriktiga kiärlek röra Ert sinne,
at skiänka mig af Er wackra mun et ja, som endast kan
giöra mig lycklig: glöm mitt fordna förseende, at jag föragtadt
Er wänskap: tillåt mig säga, at hiärtats bögelser ej kunna
twingas: bör mitt begångna fel då icke förlåtas? Skiänk mig
nu igen et hiärta, som I tilförene tillika med Er hand gaf
mig i wigseln; men hwilket jag den tiden ej wiste nog
wärdera: låtom oss Skiönaste Fru förena wåra öden, och lefwa
nögde tilsammans wåra öfriga dagar. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
