Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ 0 I.XV.
En
Uri - Murares
Lefwernes Bestrifimig.
^^W ^huru jag ej man sorg och ängflan kan beffrifwa et sä
Barbariskt afwentyr, smickrar jag mig dock därmed,
a t, fastän min mälnmg ej blir sä lycklig, stall detz
listighet dock gifwa sty för lasten, när den bedröfwar hiärkat.
La Cosse som til en stor del borde tacka mig för sin lyc-
ka, war intet längre ärkiänsam, än Han kunde fuga nytta af
min wänstap. Lizon hade säkert intet Llifwit H«n6 B ru d , om
jag ej afstädt til honom den del jag ägde uti hannes hiarta»
Likwäl Hörde han ej sä snart minsta ord om min kiärlek til
Fru de Bvisdore, förr än. han äfwen mistunnade mig hän-
ues förtroende» Ett odygdigt sinne kan aldrig hwila länge
med sina patzioner: en oren eld uptändes straxt i hans bröst
til Fru de Boisdore; och den bränaden därade aldeles hans för-
nuft. H an började därföre, at dageligen blifwa alt mer och
mer kallsinnig emot sin Kiära Lizon. H an sökte w äl, at döl-
ja sin afundsiuka, sin harm , och sina onda rädstag; men fä-
T t r fängt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
