Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Den fröjd, som den alstrar, är konstlad och arm;
lätt springer den öfver till stojande larm,
och lätt utan sans den stoltserar.
Från välstånd till armod och tiggarestaf,
från frihet till fångcellen trånga,
från hälsa till krankhet och tidigredd graf
har rusdrycken bringat så många.
Ej guld blott den uppfrätt, af tårar och blod
är tecknad dess framfart, dess härjande flod,
som brusat i tiderna långa.
Där sitter en bonde vid åker och hus,
hos honom hans maka den unga.
Han tager sitt första och endaste rus;
helt gladt hörs på vägen han sjunga.
Men vildsint i hemmet han rasar i gräl,
och ursinnig slår han sin hustru i hjäl; –
till stupstocken stegen gå tunga.
Där sitter en bonde vid åker och hus
med hustru och bara vid sin sida.
Han brukar att stundom sig taga ett rus
men tänker ej gå allt för vida.
Dock — fastare knyter sig slafbojan hård,
och stycke för stycke han mister sin gård;
små barnen på tiggarstråt kvida.
Där sitter en gumma och äter sitt bröd
i armod och vattnadt med tårar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
