Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
jag trädde in. Där lag hon brüten,
af dödens skräck och kval omsluten.
“Herr domprost“, sade hon, “min lott
förbannelse skall varda blott.
Hvad skall väl af mig arma blifva?
Mig läkar’n intet hopp kan gifva,
jag måste dö, fast jag ej vill
och icke redo är därtill.
Jag kan det skriftord ej förgäta,
som sagt, att korpar skola fräta
dens ögon, som sin mor och far
förtörnat eller bannat har.
Det ordet blir på mig besannadt,
ty jag en gång min moder bannat“. —
Stor var den arma kvinnans nöd;
i ögat brann förtyiflans glöd-.
Vid bädden jag mig satte neder
och sade: “Ja, den synden leder
liksom all synd på kvalfull stig
och drager straffdom öfver sig.
Men bibelns blad ju äro flera,
och de oss säga mycket mera.
Jag läsa vill, hör på, min vän!“
Så låg hon tyst, och, medan än
jag läste nådelöften rika
för ångerfulla samt tillika
därvid gaf tydningar och svar
på hvad för henne dunkelt var,
det ljusnade i hennes sinne,
och saligt hopp blef tändt därinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
