Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
och lyfter själen öfver mödans dalar
att vederkvickas på det bästa vis,
där han med Gud som med en fader talar
och fröjdfullt säger honom lof och pris.
Skönt är att se, och skönt är äfven målet,
där bön och arbete gå hand i hand.
Det eldar, som när flintan träffar stålet,
och det blir varmt men ingen lustans brand.
Ty visst kan mödan blytungt nedåt draga,
men så har bönen kraft att lyfta opp
och mildt den trötte under armen taga
samt gjuta in i hjärtat mod och hopp.
Där arbetet går fram, men ingen beder,
står sinnlig lust på lur, och ögat vill
se ned för mycket; det till missmod leder;
ett sinar ut, förr’n annat runnit till.
Men, där som händerna till bön sig sluta
så väl som öppna sig till trägen id,
hvart ting sitt värde får, och man kan njuta
men ock försaka — allt i rättan tid.
Väl den, som nyttjar städs de armar båda:
uppriktig bön och arbet’ utan svek!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
