Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid Jöns Rundbäcks graf.
(i85/io95)
Höstens kalla fläkt en dödsfärg breder
öfver allt, som i fägring stått.
Snabbt de glesnat, blomstrens väna leder,
sedan sommarens dagar gått.
Sådant är ock mänskolifvet;
se, förgängelsens bud står skrifvet
på dess panna, re’n då det är gifvet;
tändt det blir för att slockna ut.
Huru gagnrikt dock de kunna svinna,
lifvets växlande, korta år!
Hvem af oss vill det ej sig påminna
vid den hänsofne vännens bår?
Såg du honom mödan vika
eller spara på krafter rika?
Såg du honom uti kampen svika,
när det gällde ett ädelt mål?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>