Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jo,, det finns — du vet det själf,
där du far på tidens älf,
vaggad utaf dunkla vågor.
Liksom polens stjärna klar
strålar det och gifver svar
uppå färdemännens frågor.
Om sig själf det äfven säger,
att bestånd det evigt äger.
Och det goda, som blir gjordt,
skall ej heller flykta bort
med den ilande minuten.
Om det blott sitt ursprung har
från all godhets källa klar,
blir dess stråle aldrig bruten;
ty det goda, rätta, sanna
ej vid tidens gräns skall stanna.
Att vi märka tidens flykt,
åtrå något mera tryggt,
mera fast, ovanskligt, härligt,
vittnar tydligt — eller hur? —
om vår evighetsnatur.
Följe vi densamma ärligt,
så en dörr till lif blir grafven,
när vi släppa vandringsstafven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
