Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
kvar, till dess ungen skulle födas! Fyra månader!
Och nu tyckte inte Adéle att hon kunde stå ut en
dag till. Redan var hon oformlig, med stor mage,
som om hon burit en vattentunna framför sig.
Petra hade rått Adéåle att gå till doktor Levin,
men hade inte vetat av att hon bestämt sig för
att gå denna dag. Adéle nästan skämdes för att
hon skulle behöva en läkare. På landet hade ju
barnmorskan sagt att allt gick sin gilla gång. Men
barnmorskor äro avundsjuka på läkarna och vilja
sköta allt ensamma, med en visdom som verkar ur-
äldrig, årtusenden gammal, därför att de äro kvinnor
och döttrar av kvinnor själva.
Adéle såg förstulet på de två andra damerna,
som sutto där. Den ena var blomstrande med bred
barm och svällande kropp. Hon smålog, som om
hon hoppades på ett delikat nöje. Men under kjol-
kanten syntes benen kolossala, tjocka, och över
lågskon svällde vristen som en bulle,
Det var nog inte lätt att släpa på de benen, tänkte
Adéle, Det där växande odjuret inom en tycktes
äta sig ut överallt.
Adéle hade aldrig fått någon känsla för barnet,
som skulle komma. Vad skulle hon med det? Hon
hatade det och trodde att alla kvinnor kände som
hon.
Den andra patienten var blek med bruna fläckar
i ansiktet och otrevligt mager. Hon var då inte långt
kommen, och hon hade kväljningar, det syntes på
hennes förgrämda min.
2, —vVv. Krusenstjerna, Kvinnogatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
