Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Varför kom aldrig Petra? En hätsk avundsjuka
mot alla dem, som i denna minut inte ledo av födslo-
våndor, fyllde Adéle. Hon hade alltid känt avund-
sjuka mot Petra von Pahlen. Nu tyckte hon sig
se Petra promenera omkring i staden, lätt och glad
med sin smärta gestalt, iförd en klädsam kappa.
Adåle hatade henne, liksom hon hatade sin
dumme man, som störtat henne på detta sätt i
olycka och elände. Nu satt han väl vid sin kvälls-
vard på Eka och åt på sitt retsamt långsamma och
sävliga sätt stekt salt fläsk och potatis. Han åt
nog fläsk varje dag nu, när Adéle, stackars trälinna,
inte lagade maten.
Sköterskan kom in igen. Hon lyfte ut en liten
barnsäng som stått i rummet vid sidan av den stora
sängen. Adéle hade ej lagt märke till den förut.
— Jaså, vattnet har gått? sade den andra frynt-
ligt. Då nalkas vi slutet då med raska steg.
Var det inte så man sade, när någon var nära
döden? Adéle önskade i det ögonblicket att livet
skulle slockna. Hon ville vara på en annan sida,
där det ej fanns någon värk, utan allt var tystnad
och tomhet. För första gången fann hon sitt liv
så ändamålslöst. Med det döda lilla fostret hade
döden ju verkligen tagit sin boning i hennes kropp.
Som en tung klump vilade det inom henne och spred
kyla genom hennes blod. Hon skulle själv föda
döden, Något annat kunde hon inte frambringa.
Hon tänkte på hur hon rasat, då hon varit med
Daniel och hennes sköte icke ville vakna till liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
