Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Angela kom direkt från sin skola, Hon balanse-
rade några böcker under ena armen och hade en
blombukett i handen. Tillsammans med Petra steg
hon nu in till Adéle.
Adéle tog emot henne med en glimt av intresse
i ögonen. Hon lade blommorna på nattduksbordet
vid sidan av sängen och började strax beklaga sig;
eftersom hon fått en ny åhörarinna i Angela.
— Gift dig aldrig, Angela, slutade hon, Se, så
det gått för mig. Hade jag inte gift mig, skulle jag
nu varit en lycklig och fri kvinna.
Adéle tycktes alldeles ha glömt den ungdomstid
hön så hatat och det lilla köket där uppe i den norr-
ländska kuststaden, där karamellkoket ständigt
stått på spisen.
Angela lyssnade tyst och blek: Hon fann allt-
sammans ohyggligt. Adéle hade hon alltid haft en
fasa för. På något sätt tyckte hon ändå att Adéle
passade på denna plats,
Angela skulle denna höst fylla sjutton år. Många
tyckte att hon såg förtjusande ut, andra funno
hennes utseende litet underligt. Det var det ljusa
hårets skull: detta blonda, mjuka hår, som bildade
en så stark kontrast till de svarta ögonen. Hennes
näsa var rak som Petras, munnen smal och allvar-
sam, Hon hade detta fina, unga och skära över sig,
som är så intagande i tonåren. När hon rörde sig,
gled hon fram nästan dansande. Hennes händer och
fötter voro små, gestalten ännu ej fullt utvecklad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
