Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Ja, här skulle man kunna trivas, tänkte han
muntert. Han blev öppenhjärtig och språksam. Han
berättade om sitt blivande sjukhem, byggde med
snabba händer upp det framför Petra och Angela,
som wuppmärksamt lyssnade. Han berättade om
sagolika badrum och operationshallar, frågade dem
vilken färg han borde ha på väggarna och gardi-
nerna och bad dem söka ut något vackert tyg
till möblerna, på en gång hållbart och elegant.
När han slutligen tog avsked, hade han givit
Adéle det bestämda rådet att fara hem. Hon tycktes
vilja foga sig efter det, ehuru Petra svagt och
artigt protesterade.
Så har jag befriat dem från den maran, tänkte
Jacob, när han åter rusade nedför trapporna.
Men när han sent på kvällen kom hem till sin
bostad efter en lång och tröttsam dag, öppnade
sjuksköterskan för honom med ett bekymrat leende.
— Det är en dam här, viskade hon. Hon ville
absolut stänna, fastän det var så sent. Hur hon
kommit in genom porten där nere, vet jag inte.
Doktorinnan är borta, och barnen ha lagt sig. Jag
har suttit här ensam med henne,
Levin suckade, när han hängde upp hatt och
överrock. Detta var ovanligt, ehuru kvinnliga
patienter kunde vara nog så besvärliga.
När han kom in 1 sitt skrivrum, reste sig någon
hastigt från den låga skinnstolen. Det var Adéle.
Jacob Levin kände ett stygn av obehag liksom förut
på dagen, då hon trätt in i Petras salong. Nu bar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
