Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Fröknarna Strussenhielms far hade varit överste-
löjtnant och ägare till ett stort ställe i Uppland, där
tre döttrar vuxit upp. En var gift med en kammar-
berre von Schrader i Närke. Föräldrarna voro nu
för länge sedan döda. Egendomen, som ej varit
fideikommiss, hade sålts. Först hade de båda ogifta
systrarna, Henrika och Fredrika, slagit sig ned i
Stockholm i en liten våning. Men de hade ej trivts,
och den hade också varit för dyr för dem. Slut-
ligen, då arvet mer och mer smält samman, hade
de: fått idén till Prästkragen. Efter oändliga råd-
plägningar med anhöriga och bekanta hade de verk-
ligen vågat sig på att sätta sin plan i verket, Hela
släkten lovprisade dem, kallade dem duktiga små
människor, energiska, ja våghalsiga gamla flickor.
— Nog hade vi trott Fredrika om det, men lilla
söta Henrika, sångfågeln, hur skall det gå med
henne?
Fröken Fredrika log litet bistert där hon satt vid
sekretären, som var alltför liten och elegant för
den stora inskrivningsboken och kassaboken och
den mängd av papper den nu måste rymma i stället
för sitt forna innehåll av små rosafärgade biljetter,
band och bleknade kotiljongsmärken: Det var icke
utan, att hon var åtskilligt stolt över syster Hen-
rika, den lilla bortkelade Riken, pappas älsklingsdot-
ter. Lilla Riken jämrade sig väl ibland, snyftade, som
hon brukade, utan att gråta, med de runda ögonen
vidöppna, fyllda av förebråelser mot det grymma,
grymma livet, men laga mat det hade hon visat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
