Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
människa, en ny liten kvinna, som redan ställde sina
krav på livet. En liten syster, som likt dem själva
skulle ha förmågan att lida och fröjdas, att le och
sucka.
Petra och Angela togo avsked och gingo uti
mörkret. De vandrade tysta tillsammans på lands-
vägen.
— Stackars liten, sade Petra efter en stund.
Angela visste inte, om Petra menade barnet eller
den unga modern. Men moderns hjälplösa rop ringde
i hennes öron. Hon tyckte att de fyllde den svarta
rymden omkring henne med sin klagan. Borde icke
en ny människas födelse i stället hälsas med jubel
och vara en fest?
Och när Angela äntligen lagt sig och sömnen bör-
jade tynga ögonlocken, for hon upp plötsligt igen.
Hon hade tydligt hört någon kalla på hjälp. Men
där var ingen.
Hela huset tycktes åter dåsa i natten och tyst-
naden, medan parken och sjön sakta och mumlande
viskade. Men Petra, som icke somnat, stirrade ut i
mörkret och tänkte på hur hennes hand snuddat vid
den lilla nyföddas varma rynkiga hud. Och hon såg
för sig moderns skygga leende och hörde det frams
viskade namnet, och då tyckte hon att det hade lyst
över den usla bädden, där en övergiven flicka satt
sitt barn till en fattig värld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
