Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Adéle satte sig på sängen.
— Jag är glad att någon bor här, sade hon. Här
är så förfärligt ensamt på landet. Ett äktenskap som
vårt behöver också en tredje till sällskap. Vi komma
att gräla mindre på det viset.
Kolportören såg för sig arrendatorns ansikte med
de goda ögonen och föreställde sig lätt, vem det var
som grälade.
— Jag har givit er en kudde från min egen säng,
sade Adéle andfått. Ni skall ha det bästa, förstår ni.
Han såg nästan generad på henne. Han fick en
ilände känsla av rädsla, när han mötte hennes blick.
Hon gled upp från sängen och stod med ens bred-
vid honom så att brasans värme också nådde henne.
— Det är kallt, sade hon rysande. Ni vet kanske
inte, vad det vill säga att bo på landet om höstarna.
Det är mörkt då. Man tycker sig se spöken om
kvällarna. Utanför tassar och tassar det.
Men han aybröt henne med ett hjärtligt skratt.
— Jag är född på landet, sade han muntert. Min
far var lantbrukare. Han var en kunnig man, som
gått igenom en högre skola. Det var han, som gav
mig törst efter att läsa. Jag hade ett så lyckligt hem.
Och nu, sedan mina föräldrar äro döda, tycker jag
ändå att hela jorden är mitt hem. Det är därför att
Jesus har vandrat på jorden, ser fru Holmström.
Jag söker gå i hans fotspår.
Hon tittade upp på honom med en plirande,
sökande blick. Vad han var stor och stark! Hans
famn var som en björns. Håret stod silkeslent och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
