Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Han betraktade girigt hennes mun, Skulle han kyssa
den? Han vågade inte! Han blev ju yngling igen av
att se henne så. En tafatt gosse som ingenting
vågade. Han glömde inte var han befann sig. På
Ekas ägor. Hon var härskarinna här. Men med
ens föll blygheten av honom, Han gick tätt inpå
henne och tog henne i sina armar. Nu darrade
hon.
— Låt mig kyssa dig, mumlade han, halvkvävd
av rörelse.
Hon gav honom sin mun. Han kysste den ömt,
med slutna läppar.
En lätt smekning som inte kunde göra henne
illa.
Men Petra ville att han skulle göra henne illa!
Hon ville än en gång känna kärlekens bittra sveda.
Hon gled intill honom på ett famlande sätt, med
blundande ögon. Då kysste han henne igen. Icke ömt
som nyss. Hans mun borrade sig in i hennes. Han
pressade henne så hårt intill sig, att hon gav till ett
litet rop och öppnade ögonen.
— Gjorde det ont? frågade han flämtande.
— Ja, mumlade hon, Du gör ont inne i mig. Det
är underbart,
Deras armar föllo utmed sidorna. De betraktade
varandra med glänsande ögon. I det ögonblicket såg
han åter Petras och Angelas likhet med varandra.
Det var en helt ung flicka som stod framför honom.
Hatten hade fallit av henne. Håret, som eljes låg
så slätt och ordentligt, hade blåst fram över hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
