Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
VITT:
Det var en söndagsförmiddag. Angela var ensam
i våningen. Då ringde det på tamburdörren. Angela
gick hastigt genom salen, som var vit av ett under-
bart solsken. Hon öppnade dörren. Där ute stodo
Thomas Meller och hans lille son Cecil.
— Petra lovade mig att jag skulle få komma upp
med Cecil, sade Thomas, medan Cecil själv, liten och
smal, hoppade in i tamburen.
— Petra är inte hemma, sade Angela litet för-
lägen.
— Och Cecil som redan klivit på, sade då Thomas
och log mot henne.
Angela förde in de två i hörnrummet, som tjänade
till förmak. Hon kände sig litet högtidlig till mods
att så här ensam ta emot besök av Thomas Meller.
— Var så god och sitt, uppmanade hon Thomas:
— Så vackert allting här är, sade Thomas glatt.
Ni ha ju hela staden nedanför.
Han hade ställt sig vid fönstret och såg nu ut.
Johannes” kyrkklocka ringde dånande. Det var sol i
rummet med dess vita herrgårdsmöbler. En stäm-
ning av svensk söndag på landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
