Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Angela blev varm av vinet, av det märkvärdiga i
att vara här ensam i Thomas Mellers rum.
De slogo sig ned i soffan.
— Men tag då av er hatten, uppmanade han
henne.
Då tog hon av sig hatten och lade den bredvid
sig. Ljuset i taket sken på hennes hår. Thomas
visade henne fotografier. Hon såg bilder av ett
främmande land, av underliga växter, av ett hav som
vräkte in mot en strand, av män i besynnerliga
dräkter.
— Det där skall vara jag, sade Thomas och pe-
kade på en skäggig solbrynt man.
Angela såg på mannen på kortet och upp på
Thomas igen. Han tog sig leende om sin släta haka.
En flik av hennes kjol föll över hans knän, när
hon rörde sig. Då drog hon den till sig med en
nästan förskrämd åtbörd. Hans ögon brände henne.
Hon kunde inte se någonstädes utan att möta hans
blick, öm, litet spefull.
Från bokskåpet flyttade han ned en liten staty av
trä. En naken kvinna, brun av det blanka träet, med
ett uttryck i ansiktet, som om hon gick i sömnen
eller drömde.
— Hon är vacker, sade Angela.
Han gav henne den att hålla i handen. Hon for
över den smekande. Den var len. Det var som om
en levande kvinnas hud varit omkring den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
