Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
XXKIL
Den dag Hans von Pahlens stoft skulle föras till
krematoriet rullade morgonen fram som en blixt-
rande silverkula genom staden. Den speglade livet
på gatorna i sin glänsande ljusrundel. Människorna
rusade in i den med ansikten förstorade och genom-
skinligt vita av solen, parkerna snuddade vid den,
doppade björkarnas nyutspruckna hängen i dess
klara yta och läto kastanjernas klibbiga svällande
knoppar och syrenhäckarnas små ljusgröna blad, de
torra sandgångarnas guldbruna grus och krokus-
blommornas skiftande sidenfärger uppföra sitt spel
där, evigt växlande med skuggorna över gräs-
mattorna och glittret från Strömmen.
Adéle Holmström stod vid fönstret i ett litet
hotellrum vid Bryggaregatan. Mittemot henne lyste
solen i en bageributiks stora ruta, där sockret höll
på att smälta på nybakade runda vetebullar. Adéle
såg det inte, Hon och arrendatorn hade kommit upp
från Eka sent föregående kväll. Nu hade hon huvud-
värk. Hon tryckte pannan mot fönsterglaset och
knep samman ögonen. Skarpa veck och rynkor
framträdde i hennes bleka ansikte.
Tord Holmström, som höll på att klä sig borta
vid dubbelsängen i det trånga rummet, hostade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
