Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Men Stanny gick före allt annat. Före Thomas
också? O nej. Angelas känslor för Stanny voro väl
olika hennes känslor för Thomas.
Men där hon låg med halvslutna ögon, ännu med
nattens drömmar under pannan, hade hon en för-
nimmelse av att hennes kärlek till Thomas och hen-
nes vänskap för Stanny flöto ihop, bildade kron-
bladen till en enda blomma, som röd och svällande
av doft och försommarens soliga glädje höjde sig
ur hennes hjärta.
Hön började klä sig med fart, och hennes ögon
tindrade muntert. Från sängkammaren ovanför sitt
rum hörde hon Alexandras och Lilians röster. Det
lät nästan som om de grälat om något. Peter var
ännu i staden, och Alexandra Vind-Frijs, Nybos
trognaste sommargäst, låg i Peters säng bredvid
Lilian. Angela visste att Lilian och Alexandra ej
varit de bästa vänner under våren. Det hade varit
något med Stellan. Stellan hade ju själv berättat för
Angela och Paula, hur han flirtat med Alexandra —
en flirt ej utan ekonomisk vinst för Stellan.
— Pul!
Angela fnös litet åt rösterna där uppe, då hon stod
framför spegeln och fäste spetskragen kring halsen.
Hon log mot sin bild i spegeln, och strax gav glaset
henne tillbaka leendet underligt uppsvällt och oform-
ligt. Det var en besynnerlig spegel, tyckte Angela.
Allt som speglades i dess glas såg på något sätt så
vansinnigt ut. Lilian hade väl hämtat ned den från
något belamrat vindskontor i staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
