Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
— Ja, det har han alltid, sade Betty förnöjd.
Han försöker sig på att sköta Ekered.
— Är han inte bra ung? framkastade Petra,
— Han är ju hela tjugutvå år, vad tänker du på?
Betty var stolt över den iver, varmed Gotthard
ägnade sig åt sin nya uppgift, det var lätt att se.
— Men inte ämnar du väl låta honom sluta i
Uppsala? sade Petra.
— Jag vet inte, Vi få först se Kur det går för
honom här på Ekered i sommar. För resten, Petra,
Gotthard passar nog inte i Uppsala. Han har aldrig
trivts där. Du vet, han vill helst av allt bli diktare:
Han skulle gott kunna sköta Ekered och dikta sam-
tidigt.
Petra smålog litet vemodigt åt Betty, så som också
Hans skulle ha lett. Nu leyde Betty åter i sina
stolta framtidsdrömmar för barnen. Efter hennes
mans död hade de svällt ut alltmer för att även fylla
det tomrum han lämnat efter sig.
— Har du läst några dikter av honom? frågade
Petra försiktigt.
— O ja, flera stycken, sade Betty muntert. Men
inte tror du väl att jag riktigt skulle kunna förstå
dem? Jag visste alltid att mina barn skulle gå om
mig — bli mig överlägsna. Men det är jag bara
glad åt. Nog äro dikterna vackra, fast jag är från
en annan tid — den då man sentimentalt rimmade
på hjärta och smärta. Nu äro både hjärta och
smärta föråldrade. Nu är det visst bara fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
