Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Hon hade inte sett honom på ett par månader
och tyckte att han bara på denna korta tid vuxit
mycket.
— Kom med till pappa, sade han glatt.
Och med hans hand i sin lät sig Petra motstånds-
löst föras fram till Thomas och Angela.
— Varför dansa ni inte? sade hon litet forcerat.
Thomas bara smålog. Angelas mun var brän-
nande röd.
— Vi ha inte haft tid, svarade Thomas alltjämt
leende.
— Men jag har dansat! utropade Petra.
Hennes ögon sökte feberaktigt Thomas” ögon.
Det var som om hon velat säga: Ser du, nu dansar
jag med andra, Jag har glömt. Jag bryr mig inte
om dig.
Men då hon märkte på själva luften emellan dem,
hur likgiltig han var för hennes tankar, bet hon sig
i läppen, som om hon förrått sig.
Ett stycke nedanför midsommarstången vöro
långa bord med vita dukar placerade. Här servera-
des kaffe och saft och kakor mellan danserna, Det
var bankdirektör Landborg som stod för trak-
teringen. Man samlades i grupper kring borden och
tog för sig. Många skockade sig samman och vände
på huvudena, kastande glänsande och nyfikna blic-
kar på herrskapet och herrskapets gäster. Det var
något man väntade på och det kom — nu som varje
midsommarafton, så långt de äldre kunde minnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
