Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ha vi nog av fånigheter. Först de här barnsliga ring-
lekarna och så ditt fjolliga tal, som snart är ett
historiskt pekoral. Nu vilja jag och många andra
ha litet modern dans.
Ola Landborg vände tvärt på klacken och gick en
bit därifrån. Han var nöjd med sitt tal och sin fest,
som han nu varit det alla midsommaraftnar. Det
hörde också till att Isa skulle fördärva alltsammans.
Stanny smög sig intill honom och lade sin arm i
hans.
— Nu börjar andra avdelningen av programmet,
mammas avdelning, sade hon med ett litet skratt
och såg vänligt och vädjande upp till honom.
Då kunde inte han heller låta bli att le.
— Att hon inte fått tag i min goda punsch och
min gamla akvavit också att bjuda dem på, mumlade
han godmodigt.
De stodo på litet avstånd och sågo hur folket
plötsligt övergav midsommarstången och samlades
på en plats litet ifrån den på ängen. Spelmännen
placerade sig också där på ett par upp och ned-
vända lådor som på en estrad.
Och så rann en melodi ut över ängen, smäktande,
sugande, så att man tyckte sig se hur den som sirap
klibbade sig fast vid det redan duktigt nedtram-
pade gräset.
Det var inte något bra dansgolv, men snart vag-
gade ändå paren över gräsmattan, tätt tryckta intill
varandra. En och annan statarhustru försökte sig på
dansen med sin man. De gumpade upp och ned och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
