Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
— Jag för min del skulle aldrig våga ha en sådan
där blek och ljuv Zuleika i huset, sade hon med av-
siktlig elakhet. Är hon inte förförd förut, är jag
absolut säker på att någon skulle förföra henne i
mitt eget hem genast på fläcken, så fort hon kommit
inom dörren ock jag vände mig om.
Bernard skrattade till.
— Förföra? sade han. Vad menas nu egentligen
med det ordet?
Alla betraktade honom förvånat. Han var het i
ansiktet och steg nu hastigt upp.
— Om ett sådant ords betydelse behöver icke en
mor undervisa sin son, svarade fru Landborg all-
varsamt.
— Nej, sade Bernard, det behöver du kanske inte:
Då brast fru Landborg i skratt.
— Jag tror vi äro litet tokiga allesammans i
kväll. Jag föreslår att vi nu ta en promenad i par-
ken. Sällskapet kan skingra sig för en stund, och
paren bilda sig alltefter tycke och smak. Det dröjer
ännu ett par timmar, innan solen går upp, och det
måste vi ju vänta på.
Thomas kom fram till henne och ville fånga Cecil
i sina armar för att bära upp honom i rummet. Men
gossen vaknade och gnuggade sig i ögonen.
— Var är jag? frågade han jämmerligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
