Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
— Å, ingenting. Jag har visst rivit mig. Det var
blod på tyget.
Men Angela hade sett fem små röda bloddroppar
på sitt linne. Det var de bloddroppar hon drömt om,
när hon sovit vid Thomas” sida.
Stanny kom och satte sig bredvid henne. Också
hon hade bara linnet på sig, och välvningen av hen-
nes kraftiga bröst syntes över spetsen. Angela vågade
inte titta upp. Hon förstod vad bloddropparna be-
tydde. De hade droppat från hennes sköte, då hon
givit sin oskuld åt Thomas; Kanske hade hon sett
dem, innan hon sommat, och så hade de vävts in i
hennes dröm.
Utan att veta detta rörde hon oroligt sina händer,
och då såg Stanny dessa runda små fläckar. Hon
kände igen dem. Just sådana små röda bloddroppar
hade hon haft på sitt eget linne efter den där afto-
nen, då Bernard och hon varit i biblioteket.
— Vi ha äntligen blivit kvinnor, sade Stanny
plötsligt.
— Ja.
Och i en känsla av att de förlorat något och
kanske också vunnit något, slogo de armarna om
varandras liv och tryckte sig intill varandra. Angela
glömde att Stanny älskade sin egen bror. Där hon
vilade i Stannys famn, kände hon att de voro lika
varandra, att deras öden slingrade sig in i var-
andras. Inom Stanny dröjde ännu oron efter det
häftiga utbrottet nyss. Men när hon sett blodet på
Angelas underkläder, var det som om blotta åsynen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
