Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
Han längtade efter en karl att tala med. Stellan
var ju ingenting. Också han hade ju någonting av
kvinna i sitt väsen som var dubbelt retsamt, efter-
som han nu borde vara en fullvuxen man.
— Vad är det med dig, Peter? frågade Lilian
milt.
Men Peter hade icke lust att svara. Han visste
ju knappast själv vad som kommit åt honom. Han
kände bara ett begär att sparka sig ut ur denna
kedja av bleka kvinnor, vilkas ögon alltid tycktes
tråna efter något.
Men i stället för att brusa upp, satte han sig helt
lugnt vid sidan av Lilian. Inte förrän han suttit där
tyst en stund, lade han märke till att det var den
rysliga Alexandras heliga vilstol han bemäktigat sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>