Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
— Vårt barn, mumlade hon, i det hon borrade
sitt ljusa huvudhår in mot Petras bröst.
Och Petra som på grund av Angelas långa tyst-
nad bävande fruktat för att Angela nu skulle över-
ge henne, såg med förundran ned på detta ljusa
huvud som så förtroendefullt vilade mot henne.
Långsamt lyfte hon armarna och höll Angela fast
intill sig. Äntligen hade Angela kommit till henne.
Och med en ömhet som i sig inneslöt en kvinnas
mjukhet och en mans vilja att beskydda, uppre-
pade hon viskande Angelas ord:
— Vårt barn.
I det ögonblicket ingicks ett förbund mellan
Petra och Angela. Den där aftonen uppe i Stock-
holm då Angela berättat för Petra om detta att
hon skulle få ett barn, hade Angela underordnat
sig Petras vilja utan att förstå. Nu slöt hon sig
självmant till Petra, Ingen i världen skulle väl
nu kunna slita Angela ur Petras armar,
Hur länge de sutto så, visste de inte, då de
ryckte till och sågo upp. En vindstöt for genom
luften och skakade trädens kronor över dem. De
hade inte märkt att moln hade stigit upp runt om-
kring sjön. Det klarblå på himlen höll på att
krympa ihop för dessa jagande svarta och åskvita
moln. Vattnet rusade fram mot stranden, Vassen
böjde sig bugande och förtvivlat och doppade de
bruna topparna i sjön, som redan gick i böljor.
Och i nästa nu var stormen lös. I denna lilla insjö
blåste vågorna upp som i ett hav.
5. — Vv. Krusenstjerna, Bröllop på Ekered.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
