Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Angela, Men inte heller nu kunde hon få fram
orden.
— Nej, jag är visst inte sjuk, mumlade Angela.
Fram på dagen kommo Betty och Gotthard
åkande. Gotthard lät vagnen elegant svänga fram
till verandan och stannade hästen med ett ryck av
tömmarna. Så hoppade han ur och räckte fram
handen till Betty, som tung och ovig och skrat-
tande steg ned från baksätet. Men Betty hade ej
väl satt foten på marken, förrän Gotthard var
framme vid trappan. Han hade en stor korg med
äpplen av en särskilt utsökt sort åt Angela. Han
räckte henne den, och eftersom Angelas båda hän-
der voro upptagna av att hålla i korgen, vars inne-
håll doftade så förunderligt gott, passade Gotthard
på att kyssa henne på kinden.
Betty ropade glatt:
— Det är rätt, Gotthard. Angela måste bli
kysst på sin födelsedag.
Det var bara Petra som såg Angelas ofri-
villiga min av avsmak och att hennes kinder blevo
vita.
Och nu var det Bettys tur. Hon kramade Angela
häftigt och smusslade en present i hennes hand,
Angela måste på Bettys bön genast titta på gåvan.
Hon fick med sina kalla darrande fingrar fram ett
litet rött saffiansetui och öppnade det. Där låg
en ring med en pärla.
— För du har ju inga ringar, Angela, sade Betty
ivrigt, själv förtjust över ringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
