Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Skulle han verkligen besluta sig för att hjälpa
henne? Det var väl inte likt honom.
Men Stellan, som tyckte om att vara förtrogen i
kärleksaffärer och spela mäklare mellan älskande
på samma sätt som han tyckte om att röra sig i
kvinnokläder, sade och vätte fingret, medan han
vände bladen i katalogen:
— Jag skall ringa upp Landborgs. Om jag talar
riktigt artigt, kanske vi få löjtnanten att komma
till telefon.
— O, så rärt, snälla herr Stellan, sade Fride-
borg och lade huvudet på sned.
— Se här ha vi numret.
Och Stellan ringde upp bankdirektör Landborgs.
Han satte luren till örat. Nu svarade någon. Med
tillgjord röst och bugande frågade han efter herr
löjtnant Landborg. Frideborg satt tyst. I detta
ögonblick nästan älskade hennes ibland litet en-
faldiga hjärta Stellan! Han var väl snäll! Stellan
lyssnade.
— Tack så mycket, sade han och ringde av, allt-
jämt bockande.
Han gick fram till Frideborg och såg ned på
henne.
— Nu behöver du endast gå och möta honom,
sade han triumferande, Han är på väg hem från
kasernen för att äta en sen lunch, Du kan ju laga
att du är utanför hans port. Hinner du inte dit
innan han kommer, är det ju bara att vänta på
honom till dess han går tillbaka igen om en timme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
