Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
— Bry dig inte om den styggen, skrattade han
elakt. Avlöper allt väl, skall jag sedan vidtala någon
av mina vänner bland de tyska småfurstarna att
han nobiliserar dig och då får kalla dig för Kiss
von Hammel. Men min plan är inte riktigt klar
och utarbetad i detalj ännu. Det tär tid att tänka.
Sådant ha ni, gossar, ingen aning om, Men du,
Kiss, och du, Elias, som alltid ha bistått mig, ni
måste i alla fall bli mina förnämsta fältherrar.
— Menar du verkligen allvar då? frågade Kiss
och gned sitt lår.
— Jag kan inte gå här hemma sysslolös och inte
göra något för mina bröder i Tyskland, sade greven
salvelsefullt.
— Särskilt om man kan förtjäna pengar på
hjälpverksamheten, mumlade Stellan elakt.
Han trodde inte på grevens nya religiösa ton,
varav ett stänk hördes då och då mitt bland de
gamla cynismerna., Men Kiss halvlåg redan på otto-
manen och stödde sin slanka kropp mot grevens
runda knän. Med fuktiga läppar viskade han med
greven. Nu brann han redan av reslust. Han hörde
inte, när Bell von Wenden med Judy Rosenrauch
och Ida af Idestam stego in i ateljén.
Men när han sedan fick syn på dem, gjorde han
en så häftig rörelse att han mjukt rullade ned på
mattan och blev liggande där, sprattlande med
benen. Han grep det finger greven räckte honom
och var uppe på golvet igen. Han rusade fram till
Bell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
