Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
resa ur landet utan att vara skickad i särskilt upp-
drag. Men plötsligt höll han upp. Han stirrade för-
tjust på Stellan. Den där, vad hade han sagt? Att
han skulle resa! Det var ju överdådigt. Då kunde
han ta Frideborg med sig. Det var inte något be-
synnerligt i att en artist plötsligt och oförhappan-
des gifte sig med sin modell och så begav sig ut på
studieresor av ena eller andra slaget. Inte alls.
— Jag kom hit för att be dig hjälpa mig, sade
han,
Stellan nickade smickrad.
— Jag står helt till din tjänst, sade han.
— Det är jag alldeles säker på, fortfor Ber-
nard. Inte skulle väl du till exempel ha något emot
att gifta dig med Frideborg?
— Med mammas jungfru? flinade Stellan,
förbluffad trots allt; Det menar du väl ändå
inte?
— Hon är ju din modell nu, påminde Bernard
honom,
— Men nyss var hon min mammas jungfru, vid-
höll Stellan halsstarrigt.
Bernard förstod att här tjänade det ingenting
till att vädja till Stellans medlidsamma hjärta, Det
var inte alls någon idé att tala om i vilken klämma
han verkligen var — att han funderade på att själv
förlova sig med en ung högadlig flicka, som möj-
ligen skulle kunna underlätta hans karriär, och hur
rädd han var att Frideborg’skulle ställa till skandal
och göra hans plan om intet. Nej, för Stellan måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
