Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Frideborg hade förträffligt reda på varifrån
pengarna kommo och njöt både av dem och av att
få anlägga en låtsad djup hemlighetsfullhet gent-
emot Agda. Hon var som en skata, den vackra Fri-
deborg. Allt som lyste och glittrade drogs hon till.
Stellan hade allvarligt bett Agda se till att ej
Frideborg slösade.
— Hon är en enkel flicka, hade han sagt med
trutande läppar, så hon behöver väl inte så gräsligt
mycket. Jag måste ha något själv också.
Agda hade klart skådat in i hans snåla själ, men
ändå lovat att se till att ej Frideborg köpte allt på
tok för mycket,
Ibland hade greve Gusten kommit upp till henne
och berättat om alla sina bekymmer, Nu visste
Agda att han i sin tidigaste ungdom haft en älskar-
inna, som hade varit gift med hans far och som
följaktligen också var en grevinna af Sauss. Denna
grevinna Lotty hade nyligen skrivit till honom från
Berlin. Där hade hon tillsammans med sin mor ett
slags mystiskt nöjesetablissemang — Gusten an-
gav inte närmare av vad beskaffenhet. Emellertid
tycktes det där etablissemanget hålla på att gå ikull
av hennes klagande brev att döma, och det var ju
inte heller så underligt i dessa tider i Tyskland,
som inte precis voro avpassade för nöjen utan
patriotisk betoning. Nu hoppades hon att greve
Gusten skulle komma ner och hjälpa henne med att
försöka förläna en mera fosterländsk och politiskt
respektabel och sympatisk karaktär åt hennes nöjes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
