Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
— Vi måste gå bredvid varandra, bestämde
Stellan. Vi få gott rum fyra i bredd.
Kiss Nilsson hoppade baklänges framför dem
för att se hur de togo sig ut.
— Upp med huvudet, söta Frideborg, kommen-
derade han läspande, som om han tänkt fotografera
dem, Ta helt små steg! Små nätta steg skall det
.varal Så där ja! Särskilt viktigt är att ni tänka
på att marschera i takt. Besinna, att en hel kristen
församling kastar sina blickar på er,
Orgelbruset svällde mäktigt ut och dränkte hans
iäspande röst. Jesus sträckte ut armarna mot de
omaka paren, i sin gränslösa godhet välkomnande
dem till sitt bord med samma särskilda hjärtlighet,
varmed han alltid hälsat syndare och skökor.
Gusten bar en sportkostym av grå vadmal. Han
såg så uppblåst ut i den. De rinnande ögonen för-
sökte likväl fromt blicka rätt fram mot Jesus, fast
blicken irrade upp och ned för altaret. Men när
nu Agda närmade sig altaret, fick hennes ansikte
något nästan genomskinligt. Den vackra dagen
hon nyss vandrat i därute trängde in i henne: tyst-
naden, den klara luften, den blå himlen högt där-
uppe, de vida fälten. Hon kände hur de renat
henne, gjort henne till ett litet barn som med
öppna händer ville ta emot alla goda gåvor som
ströddes över henne. När hon kände det så, tyngde
inte Gustens feta oformliga hand hennes arm.
Ibland hade hon eljes tyckt att den där handen sett
grym ut med sina trubbiga fingertoppar. Vad
25, — v. Krusensljerna, Bröllop på Ekered.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
