Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
XXXII.
Paula rörde sig tungt och tafatt i Agdas och
Frideborgs rum på gästgivargården. Bröllops-
dagen var äntligen inne och brudarna skulle klädas.
Att de just bett Paula hjälpa dem, berodde mindre
på att de tilltrodde henne någon särskild skicklig-
het än därpå att de tyckte så mycket om henne.
Hon var vänlig och snäll, och fastän hon i dag
föreföll snarare något bedrövad, tyngde hon icke
ned. någon. Nu stod hon framför bordet, där två
små myrtenkronor lyste mörkt gröna. De hade be-
ställts i Stockholm, och Paula tyckte att de voro
förtjusande. Stellan som hade svårt att hålla sig
från rummet hade nyss varit inne och sett på dem.
Men han hade inte delat Paulas åsikt.
— Det skulle varit kronor av rubiner och andra
gnistrande stenar, hade han sagt och spärrat upp
munnen. Brudkronor skola vara något sagolikt,
något skimrande över alla gränser. De här små
gröna bladen är jag rädd för ha löss på sig. De
se faktiskt ut som om de hyste en massa ohyra.
Men då hade flickorna förtrytsamt puffat ut
honom ur rummet.
— Jag här hjälpt till att klä dig så många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
