Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
delad mellan barnhem och välgörande stiftelser.
Men som oeftergivligt villkor gällde det då att
man skulle hålla tand för tunga.
Laura Löwenström bibehöll dock alltid både per-
sonligen och brevledes en viss förbindelse med
Rositas fosterföräldrar. Under hela sin livstid
släppte hon aldrig dottern riktigt ur sikte — mén
det var på lång sikt hon som oftast hade henne.
Hon understödde henne också med pengar i smärre,
men ganska regelbundna poster.
Petra höll upp med sin berättelse och de bilder
Angela nyss sett för sig så tydligt sjönko in i
vråarnas skuggor.
— Vill du höra mera? frågade Petra.
— Ja, viskade Angela.
Och Petra fortsatte. Grenen flög som en skugga
mot gardinen. Angela skyggade litet tillbaka för
den. Nu fick hon höra om denna Rosita Concep-
ciön Pepita Jimenez Sanchez Lager.
Rosita var icke mer än femton år, när hon blev
uppasserska på stadshotellet i Jönköping, ehuru hon
genom sina störa och redan utbildade former före-
föll minst sjutton. Hon var en strålande mörk skön-
het — en fullkomligt spansk skönhet. Männen bör-
jade svärma omkring henne. Men hon valde, fastän
ännu så ung, med en viss ekonomisk beräkning,
åtminstone så mycket att varje litet tillmötesgå-
ende inbragte henne en eller ett par större sedlar
och så mycket kläder hon kunde önska sig. En av
hennes förste älskare, ja den förste som riktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
