Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
XIV.
Det var tredjedagjuls förmiddag. Hans’ rum,
där man alltjämt helst samlades, hade nyss gen-
ljudit av ett livligt samtal. Nu satt man tyst och
funderade,
Petra hade kommit från Eka för att tala om
Agda och Frideborgs härkomst, ehuru hon därvid
av oundgängliga hänsyn naturligtvis dolde det
faderskap Jacob Levin möjligen innehade. Hennes
släktingar hade först funnit alltsammans fullkom-
ligt otroligt. Faster Laura hade tydligen på gamla
dar blivit en smula besynnerlig och diktat ihop en
roman, som hon aldrig upplevat, på sin höjd kanske
längtat efter att få uppleva. Men nu när de bör-
jade tänka efter, funno de att historien omöjligen
kunde vara uppdiktad. Hur otrolig den lät, måste
den nog likväl vara sann. Sådant där hittade man
naturligtvis ändå inte på om sig själv, om man
inte var alldeles från vettet, och gamla fru Löwen-
ström hade ända till sitt dödsår varit bekant för
sitt klara och kloka huvud. De sneglade förstulet
och generat på varandra. En kil hade plötsligt
sprängts in i släktträdet, och den gjorde ont. Lilian
von Pahlen var kanske den mest upprörda. Visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
