Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
tag i. Det flammade som en solnedgång, när den
unge bodbetjänten draperade det över sin egen
axel för att hon skulle få se dess glans. Fride-
borgs ögon blevo heta, röda också de, som om de
återkastat skimret från det vackra sidenet. Hon
grep efter det, kände smekande på det, nöp i det
och råkade också nypa den unge expediten tvärs
igenom det, så han blev olyckligt röd i ansiktet
och fick en dunkel förhoppning om att hon ville
honom något. Det var heller inte kanske så allde-
les oriktigt. Frideborg tyckte att den unge bod-
betjänten, liksom den unge doktorn nyss, såg så
nätt ut. Hon var denna dag besatt av ett dubbelt
rus: sidenets rus, beröringens rus.
När det blev fråga om hur många meter det
skulle gå åt till en klänning, blev den unge mannen
plötsligt generad, som om han först nu lagt märke
till Frideborgs tillstånd. Han nämnde så och så
många meter.
— Å, jag är ju nygift och då händer det ju att
en ung fru helt tvärt tar och lägger ut litet för
tillfället, det har ni kanske hört, sade Frideborg
då och gav till sitt pärlande skratt så att hon gjorde
bodbetjänten pionröd av förlägenhet. Men inte är
jag väl ändå så kolossal?
De mätte tyget på henne, hon vände och vred
på sig och erfor ett visst välbehag när han tog ett
mått av hennes midja och hon kände hans händer
mot sig. Slutligen klippte han med bestämd min
av stycket och lade in det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
