Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
XXAXIV:.
När Petra sträckte ut en sökande hand efter
Angela, var hon försvunnen. Petra hade åter, och
hon visste icke hur det gått till, blivit den ensamma.
Hon vände sig i förtvivlan mot Frideborg, men
Frideborg snattrade hellre med den gamla Sara.
Hon försökte tala med Agda. Men Agdas mörka
ögon sågo förbi henne på Angela. Och mötte
Agda då Angelas blick, log hon ett förvirrande
småleende, som kom Petras huvud att sjunka,
Det var orättvist. Det var hårt. Hur hade inte
Petra glatt sig åt det barn som skulle komma!
Hade hon inte nästan kommit att känna sig som
dess verkliga far, eftersom det ingen far hade? Nu
slocknade också långsamt lyckan över barnet som
skulle födas. Angela förde det liksom sakta ur
hennes åsyn. Hon glömde Petra för Agda.
Men Angela visste inte att hon betedde sig illa.
Hon såg Petra och hon tyckte Petra var sig all-
deles lik, Det var en trygghet att ha Petra här på
Eka. Hon skötte ju så väl om dem allesammans.
Och så glömde Angela Petra.
Petra sade sig: Detta kan inte vara länge. Angela
är ju min. Hon har alltid varit min. För ögon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
