Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
två mycket fåvitska systrar hade de ju i åratal till-
sammans drivit kärlekens hantering. Då lämnade
de henne utanför byggnaden och gingo ensamma
uppför förstugubron. Men Rosita stod kvar. Så
vände hon tvärt och kilade fram till arrendators-
bostaden. Här hade hon ju ännu inte varit. Vid
fönstret stannade hon och höjde sig på tårna för att
försöka titta in. Men hon skymtade bara en döds-
dyster tapet som hade ett par fuktfläckar.
Hon hade en förnimmelse av att någon betraktade
henne, och då hon svängde runt upptäckte hon den
lilla gumman Sara, som hon inte kände, i en fön-
sterruta mitt emot i herrgårdshuset. Med allvar-
liga blickar betraktade Sara henne. Hon anade
kanske att det var den där damen som varit
Johan von Pahlens älskarinna. Men Rosita som
tyckte att Sara såg ut som en trollpacka, en svart
en av hennes egen ras, log älskvärt försonligt mot
henne för att förtaga verkningen av de onda ögonen.
Så gick hon till arrendatorsbostadens dörr, öpp-
nade den och steg in, som om någon bett henne
vara välkommen. Hon stängde den försiktigt bakom
sig. Det var skumt i förstugan, men Rosita ur-
skilde en trappa som ledde upp till någon övre
våning, Hon vädrade misstänksamt i luften som
om hon känt någon besynnerlig lukt. Tystnaden
gjorde henne rädd. Plötsligt upptäckte hon något
på golvet. Hon skrek till. En kvinna låg där orör-
lig framför henne, till hälften dold av ett draperi.
Långsamt, oemotståndligt dragen till detta orör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
