Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
hade fortast möjligt inställt sig på platsen, fått se
den döda, undersökt henne och konstaterat att hon
blivit strypt. Arrendatorn var borta, ingen visste
var, och nu måste han höra alla som kunde ha nå-
gon kännedom om mordet.
— Herrarna voro ute i natt, har det meddelats
mig, sade han bistert. Ha ni hört eller sett något?
När gingo ni ut, och när kommo ni hem? Och i
vilka ärenden voro ni ute?
Det blev tyst i rummet. Greve Gusten kolkade
vichyvatten. Elias låg alltjämt under täcket och
kikade då och då ängsligt fram. Stellan satt till-
bakalutad på en pinnstol och gungade behagligt
fram och åter.
— En strypt kvinnsperson, läspade nu Kiss.
Stellan, har du mördat henne? Det här var en led-
sam historia.
— Här är inte fråga om historier, kronofogden
började bli otålig. Hörde herrarna något i natt,
eller sågo något? Och jag får utbedja mig allvar.
Man skämtar inte med brott och elände.
— Hörde vi eller sågo vi något? frågade Stel-
lan med utsträckt bönfallande hand. Och du får
inte skämta nu, Kiss, hör du det?
Greve Gusten satte sig upp i sängen. Med sitt
svullna ansikte och sina rödkantade ögon såg han
inte vidare tilldragande ut.
Brottet i egen person, tänkte kronofogden. Men
för slapp att utföra något själv.
— Jag tycker det är i högsta grad oförsynt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
